Reepalu

Svenska massmedia har nu nått hysteriska höjder i upprördheten över några uttalanden av Illmar Reepalu. Det verkar inte finnas några gränser för journalisternas lidelsefulla engagemang i vad Reepalu möjligtvis har sagt eller menat. Jakten är hård, obarmhärtig och drivs vidare av något som vi utanför journalistkåren står mycket oförstående inför. Var finns proportionen mellan vad han sagt och den oerhörda uppmärksamhet och förtrytelse detta föranlett?

Svaret är att det finns ingen proportion. Hela eländet är en enda journalistisk nonsensdiskussion om något som är helt ovidkommande. Det massmediala Sverige har snabbt och effektivt lagt ut en dimridå för att dölja det verkliga problemet. Det som egentligen var upphovet till Reepalus kommentarer. Och det är att en slapp asyl-och flyktingpolitik lett till att alldeles för många fel människor har kommit in i vårt land. Och dessa människor gör sig bland mycket annat skyldiga till trakasserier och förföljelser av våra judar på gator och torg.

Det är hur vi ska hindra dessa människor från att komma in i Sverige och hur vi ska få ut dem igen som diskussionen borde handla om. Men den diskussionen är fortfarande tabu i detta åsiktsförtryckta land, vilket förtryck utövas av bland andra dessa fega, ynkliga journalister som inte ens vågar ta de förbjudna orden i sin mun och ännu mindre skriva om dem.

Lämna Reepalu ifred och våga skriva om det egentliga problemet, era ynkryggar!