Ja, så har vi fått en blogg till om Näset

Och Näset det är alltså Skanör, Falsterbo, Ljunghusen och Höllviken. Men bloggen kommer också att handla om världen utanför, eller "varrden" som dom säger i Örtofta med omnejd.
Vad gäller Näset så är ämnena givna. Det handlar om exploateringen av våra stränder, ängar och naturreservat. Och det handlar om att värna om vår kultur, våra traditioner och vår boendemiljö. Näset får inte bli en tingeltangelplats för allsköns aktiviteter med förslitning och störningar som följd. Boendemiljön och naturen måste värnas. Och något måste göras åt den obefintliga dialogen mellan makthavarna och de boende. Massiva opinioner måste respekteras och kommunledningen måste komma fram ur dunklet.
När det gäller världen utanför Näset så kommer jag att skriva om allt mellan spisstrudade skånska journalister i radio och TV till att små barn kan hungra, svälta och lida av hemska sjukdomar med hänvisning till att vi saknar resurser. Vilket skitsnack!
Jag kommer att skriva under signaturen "Hören". Det var byns boskapsvaktare. Han hade ett angenämt jobb med mycket lugn och ro. Mycket passande för latoxar, som jag.


tisdag 1 december 2009

Ingen restaurang i Kämpinge

En opinion på 1300 människor som motsatte sig en exploatering av ett naturreservat i Kämpinge för en restaurang behövdes för att få stopp denna vettlösa tanke. Under alla mina decennier på Näset är detta första gången något sådant hänt. Med undantag för "ensamkommande flyktingbarn". Men den "opinionen" var ingen riktig opinion, dock föll kommunledningen pladask av en mycket outgrundlig anledning.
"Vi lägger ner den plan som har påbörjats" säger Lars-Ingvar Ljungman med hänvisning till att man inte hade gått igenom alla aspekter. Inte med hänvisning till den kraftiga opinionen. Inte förrän Sydsvenskan frågar om detta medger Ljungman att opinionen haft en viss effekt. Varför är dom sådana? Varför kan inte Vellinges kommunledning lyssna på folk och respektera vad som framförs och erkänna när dom är fel på det. Folkviljan, 1300 namnunderskrifter, hade i detta sammanhang tydligen bara en viss, nästan försumbar, effekt. Det var andra faktorer som avgjorde. Teknikaliteter. Inte människor.
Men dom ger sig inte. Till varje pris ska vi ha en restaurang till. Folk ska inte tro att det är dom som ska bestämma. Och den restaurangen ska ligga vid turistbyrån, vid bron. Var exakt? På stranden? Är det dags för en ny opinion?
Upplagd av kl.
Etiketter: , ,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)